Nu tar jag till orda. Det har jag gjort många gånger förr.
Varför väljer man en livsväg som kan innebära så mycket motgångar och motstånd? Varför blir man så besatt i att skriva så att man till slut glömmer bort allt annat?
Alla har sina anledningar. Det kan vara att en gång få stå på sin topp och ge fingret åt alla cyniska människor som under resans gång enbart jobbat för att få en att hålla käften. Som ofta får betalt för det också. Det kan vara för att man vill trollbinda, på samma sätt som man själv förut blivit trollbunden. Det kan vara för att man inte har så mycket annat att göra, eller kan göra.
Sån är verkligheten. Att följa sina drömmar fullt ut uppmuntras bara till hälften i samhället. Det finns en elit som får höras och synas alldeles för mycket. En elit som man blint bara tror på som om de vore vetenskapsmän.
Men för Guds skull. Titta inåt, sök inte hjälp för att kunna tycka. Det klarar du nog av utmärkt själv.
Vi är människor. Inte motorer. Levande. Vi är vackra, fast än många vill få oss att tro annat. Att ge uttryck för livet man har brinnande i sig bör alltid uppmuntras. Vi vill inte bara leva lagom, vi vill leva så att lågan sprids. Folk ska kunna se hur väl man lever i enhet med sitt inre. Människor ska bli inspirerade. Ja, vad var det nu jag så gärna ville? Skriften spelar en stor roll i att uttrycka vår mänsklighet. Tillåt oss att göra det helhjärtat.
Jag har sagt det förr, nu gör jag det igen. Ingen annan har någon som helst skyldighet att ens ta dig på allvar. Den ända som har den plikten är du. Det är du som måste se till att inte trycka ner dig själv, inte skämmas för dig själv. Du måste leva i enhet med din längtan, ditt jag. Allt annat är bara en bonus. Andras medhåll kan vara lite för lätt att ta för givet.
Det handlar om frihet, det alla människor antingen har, eller har längtan till. Att tävla mot andra tills man är där man trivs. Att se till att man står stark, att ge det man har och att tåla lite stryk. Det kommer krävas, speciellt om man har tänkt satsa på skrivandet.
Var stolt över dig själv. Du är vacker, människa. Oavsett vad du gjort eller skäms över, du är oss, vi är dig. Vi är olika starka blandningar av samma extrakt. Det är dags för alla att visa vår mänsklighet, bekänna färg, skapa kultur. Ge, ta emot, leva. Det är vi gjorda för att göra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar